Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Mänskliga rättigheter och andra konstitutionella kärnvärden när krisen slår till

30 oktober 2017

är rubriken på mitt kapitel i boken Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige, Anna-Sara Lind & Elena Namli (red.), Studentlitteratur, 2017. Introduktionen till mitt kapitel kan läsas med den här länken: Tjänstemän med arbetsuppgifter för det allmänna …

Hoten mot rättsstaten i Europa

10 oktober 2017

”Europarådet och skyddet för den demokratiska rättsstaten – är titeln på min artikel i Boken Hoten mot rättsstaten i Europa som. är utgiven av Rättsfonden på Arenagruppens uppdragsförlag Premiss förlag, 2017. Boken innehåller också artiklar av internationella experter om EU:s roll och om utvecklingen i Ungern och Polen.

mellbourn-mfl-hoten-framsida-200x282

I stället för en författningsdomstol

05 juni 2017

skisserar jag i den här artikeln i Svensk Juristtidning 2017 s. 257, en rätt enkel modell där de båda högsta domstolarna, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, i vissa mål skulle kunna döma i en gemensam sammansättning, en sorts ”författningsdomstol light”. Något behov av grundlagsändring för att genomföra detta kan jag inte se.

En myndighets kommunikationspolicy – ny typ av styrdokument med konstitutionella aspekter

08 maj 2017

Myndigheternas aktiva informationsverksamhet stöds nu ofta med hjälp av en s.k. kommunikationspolicy. Innehållet i ett sådant dokument  kan väcka en del konstitutionella frågor. Det gäller kraven på objektivitet, medarbetarnas yttrandefrihet och skyddet för denna frihet. Det här tar jag upp i min artikel Universitetet som varumärke: kommunikationspolicy – ett nytt styrdokument för lärosäten. Artikeln har publicerats i boken Det hotade universitetet, Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson och Sten Widmalm (red.), Dialogos 2016.

 

 

 

 

Friskolorna – några konstitutionella synpunkter på deras ställning

26 februari 2017

I festskriften Bertil Bengtsson 90 år, Jure, 2016, har docenten Lotta Lerwall och jag publicerat rubricerade artikel ( hirschfeldt_lerwall_sartryck ). Vi inleder där med att presentera friskolereformen och skollagens reglering av den. Sedan konstaterar vi att fristående skolor har offentliga förvaltningsuppgifter och utför myndighetsutövning, att dessa skolor är bundna av objektivitetsprincipen och legalitetsprincipen i regeringsformen. Slutligen diskuterar vi vilken betydelse uttrycket ”det allmänna” i regeringsformen kan ha för friskolornas ställning särskilt när det gäller elevernas fri- och rättighetsskydd enligt 2 kap. regeringsformen.

Jerringfondens parasportpris gick till Luleå simsällskap!

05 februari 2017

Luleå Simsällskap och två ungdomar födda 2004, Wilma Olsson och Johannes Bergkvist, fick igår årets Jerringfondens parasportpris. Föreningen har en parasimskola för barn från 4 år med fem steg: Baddaren, Sköldpaddan,  Pingvinen, Fisken och Hajen. Sedan kommer Paracrawl och Medley. Mer än 50 barn och ungdomar deltar i verksamheten. Priset utdelas nu för 15e gången och ska gå till en förening  som haft stor betydelse för utvecklandet av den breda idrottsrörelsen för barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

Det är verkligen helt rätt att det är Sven Jerring som är mannen bakom det här priset. Sven Jerring, eller farbror Sven, gjorde radioprogrammet Barnens brevlåda. Det gick rekordlänge, från radions start och i mer än 45 år. Där lät han barnen komma till tals och lyfte fram barn med särskilda behov. Sven Jerring var också den förste sportreportern i radion.

När han fyllde 60 år 1955 fick han en insamlingspresent av vännerna. Det blev 12.000 kr och med det startade han Jerringfonden till stöd för barn och ungdomar med särskilda behov. Idag är fonden mer än 100 gånger så stor tack vare många människors generösa gåvor och testamenten. Under årens lopp har Jerringfonden delat ut hela 165 miljoner kr. som bidrag till forskning och för föreningsaktiviteter till stöd för barn och ungdomar.

 

 

 

Jerringfondens parasportpris

04 februari 2017

I kväll är det Svenska Parasportförbundets Parasportgala. Då kommer Sven Jerrings fond till stöd för barn och ungdomar med särskilda behov, en fond där jag är ordförande, dela ut ett av prisen. Vårt årliga parasportpris,  60.000 kr, går till en förening och två aktiva ungdomar i den. Kolla på Youtube om du vill följa med i kväll. Annars ska jag i morgon här berätta vilka som fick vårt pris.

Fritt ord 250 år – bok att ladda ned

05 december 2016

Här är uppgifter om en länk från riksdagen för att fritt ladda ned boken Fritt ord 250 år – Tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland – ett levande arv från 1766:

http://www.riksdagen.se/sv/SysSiteAssets/15.-bestall-och-ladda-ned/informationsmaterial/Fritt-Ord-250-ar/

Kapitelrubriker: 1766 Idévärld och aktörer, Tryckfrihetsrättens utveckling, Publicisterna och tryckfriheten och  Konstitutionellt yttrandefrihetsskydd. Det blir senare publicering även på finska och engelska.

DN, Erik Gustaf Geijer och lagen

04 december 2016

Björn Wiman skriver intressant om patriotism i DN idag 4/12-16 och pekar på att Geijer håller fram lagen som nationens fundament. Visst, Geijer säger detta men han lägger till en helt avgörande dimension:

”Grundsatsen för allt konstitutionellt regemente, för allt civilt framåtskridande, för all lagbunden både styrelse och frihet. Det är: lydnad för gällande lag, men öppen rätt att fordra en bättre och en fri diskussion om medlen därtill.”
Litteratur-Bladet 1838, upprepat i Fattigvårdsfrågan 1839 och i Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med avseende på fäderneslandet 1844. 

Heja Geijer! Läs Fattigvårdsfrågan!

Samtalen i politikens offentliga finrum – här är reglerna om hur man yttrar sig snävare!

21 november 2016

Just nu har ett fall med förgrovat språk i politiken aktualiserats. Hur ser reglerna ut när det gäller politikens finrum, där man väl vill sätta en ribba?

I den offentliga diskussionen är det den grundlagsskyddade yttrandefriheten som gäller i fråga om vad som sägs och de uttryckssätt som väljs. Denna frihet är inte obegränsad. Ett yttrande får inte innefatta vissa brott, bl. a. hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal eller förolämpning. Det gäller i olika offentliga sammanhang också t.ex. för riksdagsledamöterna i riksdagens kammare och när kommunalfullmäktige sammanträder.

För möjligheter att ingripa mot riksdagsledamöter finns det dock särskilda skyddsregler i regeringsformen när det gäller att väcka talan mot dem (4 kap. 12 §). Ett visst begränsat immunitetsskydd för dem ska ge ett värn i orostider till förmån för oss alla. Jag går inte närmare in på det.

I rättspraxis om de enskilda fallen om brott dras sedan den närmare gränsen mot det förbjudna. Utanför det brottsliga området gäller yttrandefrihet.

Men samtidigt är det faktiskt så att just när politikerna talar i riksdagens kammare – politikens offentliga finrum – då har gränsen för vad som är tillåtet att säga dragits litet snävare! Och det finns särskilda ordningsregler för debatten!

Riksdagen har som lagstiftare lagt fast dessa regler. I riksdagsordningen, som inte är en grundlag men väl en ”semikonstitutionell” lag på särskild nivå, finns en bestämmelse om begränsningar i yttrandefriheten och om ordningsregler (6 kap. 16 §).

Där sägs att den riksdagsledamot som har ordet ska begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas. Om någon bryter mot bestämmelsen och inte rättar sig efter talmannens påpekande, får talmannen ta ordet från honom eller henne under den pågående överläggningen. Vidare slås fast att ingen får vid ett sammanträde uttala sig nedlåtande om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning.

Reglerna är tänkta att bilda ett skydd mot att enskilda blir föremål för kränkande uppmärksamhet som följd av kammardiskussionerna (prop. 1973:90 s. 527 f.). Jag antar att detta skydd för ”någon annan” inte minst tar sikte på tredje man, dvs. vanliga medborgare som ju inte kan replikera i riksdagens kammare. Men vi får ju också tänka på att en inte närvarande riksdagsledamot inte kan försvara sig i debatten.

Det är värt att uppmärksamma att när det gäller riksdagsledamöters uppträdande och yttranden i kammaren går denna bestämmelse utöver brottsbalken där ju bestämmelser om bl.a. förolämpningsbrottet finns. Här vill man uttrycka något mera. Man har gett talmannen en särskild roll som bedömare om var gränserna går. B

estämmelsen i riksdagsordningen togs upp i betänkandet Medborgerliga fri- och rättigheter (SOU 1975:75) där det ansågs att bestämmelsen, handlade dels om ordningsfrågor (till den del stadgandet gäller yttranden som strider mot god ordning eller som inte avser det behandlade ämnet), dels var yttrandefrihetsbegränsade. Här sker alltså en yttrandefrihetsbegränsning som går längre än brottsbalkens regler! Det finns nämligen enligt regeringsformen (2 kap. 23 §) en möjlighet att införa yttrandefrihetsbegränsande lagbestämmelser om ändamålet gäller ”enskilds anseende”.

Det är precis det som lagstiftaren har gjort i riksdagsordningsbestämmelsen när där skrivs om nedlåtande uttalanden och förolämpande uttryck (i den mån de senare inte skulle ses som brottsliga för då gäller ju brottsbalken).

Jag vill till sist nämna att det för debatterna i kommunalfullmäktige inte finns någon motsvarande yttrandefrihetsbegränsande regel (jfr ordningsregeln i 5 kap 39 §). Kanske dags att se över kommunallagen på den här punkten?

– – –

För den som vill läsa mer om de här frågorna hänvisar jag i första hand till det som skrivits just om detta i mitt utredningsbetänkande (SOU 2016:4) Politisk information i skolan s. 173 ff. och 248 ff. Betänkandet finns förstås på nätet.