In the volume The Legacy of Peter Forsskål – 250 Years of Freedom of Expression, ed. Ulla Carlsson and David Goldberg, Nordicom, 2017, Peter Forsskål – a Finnish Swedish forefather of freedom of expression – is presented together with a translation and a reprint of his Thoughts of on civil liberty (1759). My contribution to the volume is a an outline of the first constitutional law on freedom of the press 1766 in Sweden and Finland – at that time a single country – and of the further development, see Freedom of Speech, Expression and Information in Sweden. A legacy from 1766.
Archive for the ‘Tryckfrihet’ Category
Peter Forsskål – a forefather of freedom of expression
16 januari 2018En myndighets kommunikationspolicy – ny typ av styrdokument med konstitutionella aspekter
08 maj 2017Myndigheternas aktiva informationsverksamhet stöds nu ofta med hjälp av en s.k. kommunikationspolicy. Innehållet i ett sådant dokument kan väcka en del konstitutionella frågor. Det gäller kraven på objektivitet, medarbetarnas yttrandefrihet och skyddet för denna frihet. Det här tar jag upp i min artikel Universitetet som varumärke: kommunikationspolicy – ett nytt styrdokument för lärosäten. Artikeln har publicerats i boken Det hotade universitetet, Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson och Sten Widmalm (red.), Dialogos 2016.
Fritt ord 250 år – bok att ladda ned
05 december 2016Här är uppgifter om en länk från riksdagen för att fritt ladda ned boken Fritt ord 250 år – Tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland – ett levande arv från 1766:
Kapitelrubriker: 1766 Idévärld och aktörer, Tryckfrihetsrättens utveckling, Publicisterna och tryckfriheten och Konstitutionellt yttrandefrihetsskydd. Det blir senare publicering även på finska och engelska.
Världens äldsta grundlag om tryckfriheten fyller 250 år – en svensk-finsk jubilar
28 oktober 2016I Presshistorisk årsbok 2016 har jag skrivit en artikel (läs här) inför den 2 december 2016. Då blir det 250 år sedan 1766 års tryckfrihetsförordning tillkom. Där uppfanns den kombinerade regleringen av tryckfrihet och offentlighetsprincipen och detta på som konstitutionell nivå! Den här detaljerade grundlagsregleringen som vi har här är fortfarande unik i världen. Artikeln fokuserar på en aspekt – en sorts symbios med början under 1800-talet mellan publicister och JO när det gäller utvecklingen av offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Idag har dessa regler steg för steg införts i TF men de utvecklades i praxis.
Thomas Thorild och tryckfriheten
04 februari 2015Thomas Thorild och tryckfriheten är titeln på ett kort föredrag som jag höll på Bokmässan i Göteborg 2010. Det går nu att läsa här: Thorildföredraget
Den återerövrade tryckfriheten 1809
27 juli 2009Min artikel Den återerövrade tryckfriheten 1809 är en av texterna i jubileumsskriften ”Maktbalans och kontrollmakt” – 1809 års händelser, idéer och författningsverk i ett tvåhundraårigt perspektiv, Riksdagen, 2009.
JO och myndighetsinformation
23 juli 2009Läs min artikel ”Anslagstavlan” och annan aktiv myndighetsinformation – JO möter ett nytt område inom den moderna förvaltningen i jubileumsskriften JO – Lagens väktare, Riksdagen 2009.
Två portalstadganden i tryckfrihetsförordningen
26 december 2008Här är en artikel om två portalstadganden i tryckfrihetsförordningen som jag har skrivit i Festskrift till Hans Ragnemalm, 2005.
1766 års tryckfrihetsförordning och offentlighetsprincipens utveckling
26 december 2008Läs 1766 års tryckfrihetsordning och offentlighetsprincipens utveckling, en artikel som jag har skrivit för Förvaltningsrättslig Tidskrift (1998 s. 1).
Johan Hirschfeldt 