Archive for the ‘Offentlighetsprincipen’ Category

Offentlighetsprincipen – hur fick vi det ordet?

02 maj 2019

Offentlighetsprincipen är ett laddat ord i vårt språk. Det har konstitutionell betydelse och uttrycker en nödvändig förutsättning för informationsfriheten, som är en av de skyddade opinionsfriheterna i våra grundlagar (2 kap. 1 § regeringsformen och 2 kap. tryckfrihetsförordningen). Regeln om offentlig tillgång till allmänna handlingar kom ju till redan i 1766 års tryckfrihetsförordning! I dagligt journalistiskt arbete är offentlighetsprincipen ett nödvändigt verktyg. Medborgarnas insyn och öppenhet i myndigheternas verksamhet stöder långsiktigt tilliten i vårt samhälle. Här på min blogg finns flera artiklar som behandlar detta. Här har jag publicerat en artikel som handlar just om hur det här ordet fick fäste i vårt språk. Med digitala sökverktyg har jag försökt belägga hur ordets användning växt fram. Ett särskilt viktigt hjälpmedel som nyligen har tillkommit är att riksdagens databas över riksdagens dokument nu medger generella sökningar i materialet från 1867 och framåt. Det används här i ingressen. Jag tackar riksdagsdirektören Ingvar Mattson för påpekandet om denna möjlighet.

Sammanfattningsvis ser etableringsordningen, som den tonar fram, ut så att först kommer journalisterna som säkert hämtat uttrycket i kontakt med jurister (Aftonbladet 1909). Redan 1911 finns en första träff i riksdagstrycket (i en proposition om ändring av tryckfrihetsförordningen); därefter följer enstaka träffar varje år (dock hela nio träffar 1925) med ett större genomslag först mot slutet av 1900-talet. Utredarna kommer också tidigt med Nils Alexanderssons viktiga betänkande om tryckfrihetsförordningen 1912 följd av Nils Herlitz i flera utredningar. Kommunalpolitikerna är även de tidigt ute (stadsfullmäktigetrycket från Stockholm 1913, där det gäller frågan om offentlighetsprincipens utvidgning till kommunala handlingar). Nästa kategori är akademikerna med flera exempel från 1930- och 1940-talen. I en handbok i medborgarrätt från 1947 används ordet som kapitelrubrik. Från 1970-talet och framåt används uttrycket ofta i utredningar, riksdagstryck, handböcker och lagkommentarer. Hos domstolarna samt JO och JK blir ordet sedan mera frekvent vartefter.

Hittills har det gällt att ordet har använts i löptext såsom motivuttalanden m.m. Men ordet har också funnits i lagtext. Dock har det inte tagits upp i grundlag. Skälen till att man här håller emot är begreppstekniska: offentlighetsprincipen omfattar strikt sett inte bara rätten till att få del av s.k. allmänna handlingar, dvs. handlingsoffentligheten, utan också sedan urminnes tider även den s.k. förhandlingsoffentligheten i domstolar och beslutande församlingar.

Läs hela artikeln som jag skrivit i en vänbok till Carl Gustaf Spangenberg via denna länk: (offentlighetsprincipen-1).

.

 

 

 

 

En myndighets kommunikationspolicy – ny typ av styrdokument med konstitutionella aspekter

08 maj 2017

Myndigheternas aktiva informationsverksamhet stöds nu ofta med hjälp av en s.k. kommunikationspolicy. Innehållet i ett sådant dokument  kan väcka en del konstitutionella frågor. Det gäller kraven på objektivitet, medarbetarnas yttrandefrihet och skyddet för denna frihet. Det här tar jag upp i min artikel Universitetet som varumärke: kommunikationspolicy – ett nytt styrdokument för lärosäten. Artikeln har publicerats i boken Det hotade universitetet, Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson och Sten Widmalm (red.), Dialogos 2016.

 

 

 

 

Fritt ord 250 år – bok att ladda ned

05 december 2016

Här är uppgifter om en länk från riksdagen för att fritt ladda ned boken Fritt ord 250 år – Tryckfrihet och offentlighet i Sverige och Finland – ett levande arv från 1766:

http://www.riksdagen.se/sv/SysSiteAssets/15.-bestall-och-ladda-ned/informationsmaterial/Fritt-Ord-250-ar/

Kapitelrubriker: 1766 Idévärld och aktörer, Tryckfrihetsrättens utveckling, Publicisterna och tryckfriheten och  Konstitutionellt yttrandefrihetsskydd. Det blir senare publicering även på finska och engelska.

Världens äldsta grundlag om tryckfriheten fyller 250 år – en svensk-finsk jubilar

28 oktober 2016

I Presshistorisk årsbok 2016 har jag skrivit en  artikel (läs här) inför den 2 december 2016. Då blir det 250 år sedan 1766 års tryckfrihetsförordning tillkom. Där uppfanns den kombinerade regleringen av tryckfrihet och offentlighetsprincipen och detta på som konstitutionell nivå! Den här detaljerade grundlagsregleringen som vi har här är fortfarande unik i världen. Artikeln fokuserar på en aspekt – en sorts symbios med början under 1800-talet mellan publicister och JO när det gäller utvecklingen av offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Idag har dessa regler steg för steg införts i TF men de utvecklades i praxis.

Den återerövrade tryckfriheten 1809

27 juli 2009

Min artikel Den återerövrade tryckfriheten 1809 är en av texterna i jubileumsskriften ”Maktbalans och kontrollmakt” – 1809 års händelser, idéer och författningsverk i ett tvåhundraårigt perspektiv, Riksdagen, 2009.

TV-sända rättegångar?

26 december 2008

Här kan du läsa min text om huruvida TV-sända rättegångar bör tillåtas i Sverige? Det handlar om förbudet mot TV-rättegångar och bildupptagningsförbudet i domstol (2008).

Förhandlingsoffentligheten i domstol

26 december 2008

Här är en artikel om förhandlingsoffentligheten i domstol som jag har skrivit i Festskrift till Per Henrik Lindblom, 2004.

1766 års tryckfrihetsförordning och offentlighetsprincipens utveckling

26 december 2008

Läs 1766 års tryckfrihetsordning och offentlighetsprincipens utveckling, en artikel som jag har skrivit för Förvaltningsrättslig Tidskrift (1998 s. 1).


<span>%d</span> bloggare gillar detta: