Kategori: Regeringsformen
-
Konstitutionella reformfrågor – om reglerna om ändring av grundlag och annat
är rubriken på min artikel i Juridiska fakulteten Uppsala Årsbok 2018 med titeln Law and Society Contributions by the honorary doctors. Artikeln listar och förtecknar de reformfrågor som aktualiserats i debatten under de senare åren. Jag tar mer ingående upp domstolsfrågor och ändring av grundlag. I övrigt är det kortare noteringar. Tyvärr innehåller ett avsnitt…
-
Krisen för den demokratiska rättsstaten
är rubriken på min artikel i Svensk Juristtidning 2018 nr 1, se Svjt1:18
-
Biblioteken – en femte funktion i den demokratiska rättsstaten
Biblioteken – en femte funktion i den demokratiska rättsstaten är rubriken på mitt kapitel i Femte statsmakten, en omvärldsrapport som ett sekretariat inom Kungl. biblioteket under Erik Fichtelius´ledning nu lagt fram. Min text handlar om biblioteken sedda utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Hela rapporten finns på: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/
-
I stället för en författningsdomstol
skisserar jag i den här artikeln i Svensk Juristtidning 2017 s. 257, en rätt enkel modell där de båda högsta domstolarna, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, i vissa mål skulle kunna döma i en gemensam sammansättning, en sorts ”författningsdomstol light”. Något behov av grundlagsändring för att genomföra detta kan jag inte se.
-
Friskolorna – några konstitutionella synpunkter på deras ställning
I festskriften Bertil Bengtsson 90 år, Jure, 2016, har docenten Lotta Lerwall och jag publicerat rubricerade artikel ( hirschfeldt_lerwall_sartryck ). Vi inleder där med att presentera friskolereformen och skollagens reglering av den. Sedan konstaterar vi att fristående skolor har offentliga förvaltningsuppgifter och utför myndighetsutövning, att dessa skolor är bundna av objektivitetsprincipen och legalitetsprincipen i regeringsformen. Slutligen diskuterar vi…
-
Samtalen i politikens offentliga finrum – här är reglerna om hur man yttrar sig snävare!
Just nu har ett fall med förgrovat språk i politiken aktualiserats. Hur ser reglerna ut när det gäller politikens finrum, där man väl vill sätta en ribba? I den offentliga diskussionen är det den grundlagsskyddade yttrandefriheten som gäller i fråga om vad som sägs och de uttryckssätt som väljs. Denna frihet är inte obegränsad. Ett…
-
Regeringen och de statliga bolagen – konstitutionella synpunkter
Statliga bolag Läs här min rapport Regeringsformen (RF) som bedömningsgrund vid granskning av regeringens hantering av risker i statliga bolag som jag har skrivit för Riksrevisionen. Den gäller bl.a. styr- och ansvarskedjan i regeringsformen och budgetlagen m.m. på finansmaktens område.
-
Konstitutionella synpunkter på förvaltningen av regionala projektmedel
Läs här min rapport Konstitutionella synpunkter på förvaltningen av regionala projektmedel som jag har skrivit för Riksrevisionen. Den gäller bl.a. styr- och ansvarskedjan i regeringsformen och budgetlagen m.m. på finansmaktens område.
-
Decemberöverenskommelsen – en kommentar från rättsliga utgångspunkter
För en tid sedan gjorde jag en analys av Decemberöverenskommelsen utifrån rättsliga utgångspunkter. Den finns att läsa här. Decök
-
Författningens kärnvärden – symbolik, politik och juridik
Läs här min artikel Författningens kärnvärden – symbolik, politik och juridik som publicerats i Regeringsformen 40 år 1974 – 2014 (de lege, Juridiska fakulteten i Uppsala årsbok 2014, red. Karin Åhman) Iustus 2014) Använd denna länk: delege2014
Johan Hirschfeldt 