Det som förenar oss

22 april 2018

Was uns eint. Aufruf auf alle Demokratinnen und Demokraten. Det är rubriken till Dresdenuppropet från 2016. Jag har översatt texten här:

Det som förenar oss

Ett upprop 2016 till alla demokratiska kvinnor och män i Dresden

Representanter från politik, kultur, religion, vetenskap, industri och civila insatser gick 2016 samman i Dresden och samlades kring uppropet ”Det som förenar oss”. Det är en allians som är engagerad för respekt, acceptans och mänsklighet.

”Människans värdighet är okränkbar”, skrev grundlagens mödrar och fäder in. ”Det tyska folket erkänner därför okränkbara och oförytterliga mänskliga rättigheter som grund för varje samhälle, fred och rättvisa i världen.” När de skrev detta, var Tyskland i ett nolläge – både materiellt och moraliskt. År av tysk terror, social brutalitet och våld hade kostat miljontals liv och förött stora delar av Europa. Grundlagen utmärks av dessa erfarenheter. Den ska ge ett särskilt skydd åt de grundläggande mänskliga rättigheterna – människovärde, likhet inför lagen, religionsfrihet och yttrandefrihet och asylrätt. Genom återföreningen gäller detta också för de nya förbundsländerna, där tusentals människor gick på gatorna 1989. De riskerade liv och lem för frihet.

Att det nu 27 år efter de fredliga civila protesterna i vårt land, och även i Sachsen och Dresden, återigen utvecklas ett klimat av utanförskap och våld, är en skam. Beslutsamma ställer vi oss mot mordbrännare våldsverkare och populister. Vi ser inte bort när lagar bryts. Vi håller tillsammans och försvarar vår konstitution och vår demokrati – utan våld, med anständighet och respekt.

Alla människor måste få utvecklas fritt i vårt land, så länge de inte bryter mot andras rättigheter. De måste få vara fria att uttrycka sina åsikter, öva sin religion ostört och leva som de vill. Frihet och jämlikhet inför lagen är viktiga grundläggande värden för vår samexistens, som måste skyddas.

Att det finns olika uppfattningar om politiska och sociala frågor präglar en stark, fri och pluralistisk demokrati. Dessa uppfattningar är baserade på tolerans och respekt för den demokratiska motståndaren. Ett fritt samhälle kräver ett fritt meningsutbyte. En öppen och ärlig strid är en del av demokratin, liksom att olika åsikter accepteras. På så sätt blir det tydligt vad som är viktigt för oss, vad förenar oss och vad som kännetecknar oss. Vi tolererar inte hat, öppen fiendskap och våldsamma yttranden.

Vi vill leva i ett samhälle som är solidariskt och öppet för den nya och för andra människor. Det är vår humanitära plikt att stödja behövande människor. Mänsklighet och empati är starkare än hat och våld, samhällsengagemang är starkare än ett avståndstagande.

Trots olika politiska åsikter står vi förenade bakom de grundläggande rättigheterna i vår konstitution. Vi motsätter oss demokratins fiender med alla de möjliga medel som står till vårt förfogande, men vi inbjuder alla till en dialog som är inriktad på lösningar av samhällsfrågorna!

Vi står upp mot våld och utslagning!

Vi står för tolerans och respekt!

Vi ska visa mod och mänsklighet!

Det är det som förenar oss.

 

 

Krisen för den demokratiska rättsstaten

15 februari 2018

är rubriken på min artikel i Svensk Juristtidning 2018 nr 1, se Svjt1:18 

Peter Forsskål – a forefather of freedom of expression

16 januari 2018

In the volume The Legacy of Peter Forsskål – 250 Years of Freedom of Expression, ed. Ulla Carlsson and David Goldberg, Nordicom, 2017, Peter Forsskål – a Finnish Swedish forefather of freedom of expression – is presented together with a translation and a reprint of his Thoughts of  on civil liberty (1759). My contribution to the volume is a an outline of the first constitutional law on freedom of the press 1766 in Sweden and Finland – at that time a single country – and of the further development, see Freedom of Speech, Expression and Information in Sweden. A legacy from 1766.

Mänskliga rättigheter och andra konstitutionella kärnvärden när krisen slår till

30 oktober 2017

är rubriken på mitt kapitel i boken Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige, Anna-Sara Lind & Elena Namli (red.), Studentlitteratur, 2017. Introduktionen till mitt kapitel kan läsas med den här länken: Tjänstemän med arbetsuppgifter för det allmänna …

Hoten mot rättsstaten i Europa

10 oktober 2017

”Europarådet och skyddet för den demokratiska rättsstaten – är titeln på min artikel i Boken Hoten mot rättsstaten i Europa som. är utgiven av Rättsfonden på Arenagruppens uppdragsförlag Premiss förlag, 2017. Boken innehåller också artiklar av internationella experter om EU:s roll och om utvecklingen i Ungern och Polen.

mellbourn-mfl-hoten-framsida-200x282

Biblioteken – en femte funktion i den demokratiska rättsstaten

17 september 2017

Biblioteken – en femte funktion i den demokratiska rättsstaten är rubriken på mitt kapitel i Femte statsmakten, en omvärldsrapport som ett sekretariat inom Kungl. biblioteket under Erik Fichtelius´ledning nu lagt fram. Min text handlar om biblioteken sedda utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Hela rapporten finns på: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/rapporter/

 

I stället för en författningsdomstol

05 juni 2017

skisserar jag i den här artikeln i Svensk Juristtidning 2017 s. 257, en rätt enkel modell där de båda högsta domstolarna, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, i vissa mål skulle kunna döma i en gemensam sammansättning, en sorts ”författningsdomstol light”. Något behov av grundlagsändring för att genomföra detta kan jag inte se.

En myndighets kommunikationspolicy – ny typ av styrdokument med konstitutionella aspekter

08 maj 2017

Myndigheternas aktiva informationsverksamhet stöds nu ofta med hjälp av en s.k. kommunikationspolicy. Innehållet i ett sådant dokument  kan väcka en del konstitutionella frågor. Det gäller kraven på objektivitet, medarbetarnas yttrandefrihet och skyddet för denna frihet. Det här tar jag upp i min artikel Universitetet som varumärke: kommunikationspolicy – ett nytt styrdokument för lärosäten. Artikeln har publicerats i boken Det hotade universitetet, Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Jörgen Hermansson, Anna Jarstad, Christer Karlsson och Sten Widmalm (red.), Dialogos 2016.

 

 

 

 

Friskolorna – några konstitutionella synpunkter på deras ställning

26 februari 2017

I festskriften Bertil Bengtsson 90 år, Jure, 2016, har docenten Lotta Lerwall och jag publicerat rubricerade artikel ( hirschfeldt_lerwall_sartryck ). Vi inleder där med att presentera friskolereformen och skollagens reglering av den. Sedan konstaterar vi att fristående skolor har offentliga förvaltningsuppgifter och utför myndighetsutövning, att dessa skolor är bundna av objektivitetsprincipen och legalitetsprincipen i regeringsformen. Slutligen diskuterar vi vilken betydelse uttrycket ”det allmänna” i regeringsformen kan ha för friskolornas ställning särskilt när det gäller elevernas fri- och rättighetsskydd enligt 2 kap. regeringsformen.

Jerringfondens parasportpris gick till Luleå simsällskap!

05 februari 2017

Luleå Simsällskap och två ungdomar födda 2004, Wilma Olsson och Johannes Bergkvist, fick igår årets Jerringfondens parasportpris. Föreningen har en parasimskola för barn från 4 år med fem steg: Baddaren, Sköldpaddan,  Pingvinen, Fisken och Hajen. Sedan kommer Paracrawl och Medley. Mer än 50 barn och ungdomar deltar i verksamheten. Priset utdelas nu för 15e gången och ska gå till en förening  som haft stor betydelse för utvecklandet av den breda idrottsrörelsen för barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

Det är verkligen helt rätt att det är Sven Jerring som är mannen bakom det här priset. Sven Jerring, eller farbror Sven, gjorde radioprogrammet Barnens brevlåda. Det gick rekordlänge, från radions start och i mer än 45 år. Där lät han barnen komma till tals och lyfte fram barn med särskilda behov. Sven Jerring var också den förste sportreportern i radion.

När han fyllde 60 år 1955 fick han en insamlingspresent av vännerna. Det blev 12.000 kr och med det startade han Jerringfonden till stöd för barn och ungdomar med särskilda behov. Idag är fonden mer än 100 gånger så stor tack vare många människors generösa gåvor och testamenten. Under årens lopp har Jerringfonden delat ut hela 165 miljoner kr. som bidrag till forskning och för föreningsaktiviteter till stöd för barn och ungdomar.